Buttelituutoo eller nåt....??

Nu har jag lusläst diverse "fotbollfruars" bloggar som vanligt. Same procedure as every day. En av dom gjorde ett inlägg där hon beskrev hur hon lever "fotbollsfrulivet" och känner för det. Efter all skit som slängts på henne för att hon lever la dolce vita med makens stålar så ville hon förklara sin version av livet. Fine. Hon fick mycket bra respons och även jävligt sur respons ifrån personer som inte höll med henne. Jag diggar henne faktiskt. Alla andra känslor är ren bitterhet eftersom jag inte skuttar omkring i Gucci själv.

Vad kom jag fram till då?

Nog för att pengar hade varit härligt att ha. Men ett liv där jag blottas och utsätts för påhopp och skitsnack är långt förbi vad jag skulle klara av! Jag avundas deras ekonomi men där stannar avundsjukan. När jag läser sådant så lutar jag mig tillbaka i fotöljen och myser till det. Jag passar på att må gott i att vara en fattig nobody i en armhåla som Västerås. En älskad, fattig nobody.

Men vad vet jag? Inte mycket. Bara att jag är perfekt. Ödmjuk och perfekt. Precis som alla andra dagar.

God natt mina kära. Måste sova nu. Nog för att jag är felfri. Men utan sömn blir även jag mindre underbar. Nattis.