Jag fäller inga tårar mer...

Dagens redovisning var som väntat otroligt känslosam. Jag hade valt att berätta om vad mina föräldrar betyder för mig, och saknaden efter dom och alla er där hemma gjorde det absolut inte lättare att hålla tårarna borta. Det gick bra trots tårarna, alla andra i gruppen gjorde helt grymma redovisningar också! Mina klasskamrater växer i mina ögon varje dag. Det är en härlig mix av personligheter med olika bakgrunder som går i min klass. Idag gick 8 av oss och knökade i oss lunch efter att våran halvdag var klar.

Förlossningar, tandläkar-skräck och annat skvaller hann vi bearbeta innan timmarna sprungit iväg.

Jag är helt slut. Jag tror att mina tårar är slut för i år. Jag grät så att luften gick ur mig idag. Det är mycket mer än jag tror som bearbetas inom mig, och dagar som denna då många lyfter fram viktiga saker i sina liv så triggar det gärna igång ens känslor extra mycket... Nog om det!

Jag skall sova nu. Hämta krafter och försöka hitta tillbaka till lite roligare inlägg. Det här håller inte!

Jag fick i alla fall dom i klassen att tänka en extra gång på vad deras föräldrar betyder för dom. Det är lätt att glömma av ibland. Jag glömmer inte. Jag minns och hoppas att någon dag kunna ge tillbaka av allt dom gett!



Dagens avsked får bli en skopa Kärlek!